Vårt remissvar
A-lotteriernas remissyttrande över betänkandet
(SOU 2008:124) En framtida spelreglering
Folkrörelserna har sedan 50-talet varit aktörer på spelmarknaden. Lotterier och bingospel har varit - och är alltjämt en viktig inkomstkälla. Det är viktigt att folkrörelserna själva, genom eget arbete, även i framtiden ges möjlighet att finansiera stora delar av sin verksamhet via spel och lotterier. Detta är en traditionell och modern folkrörelsesyn som delas av de flesta inom den ideella sektorn.
Under många år har spelmarknaden fungerat dåligt. Aktörerna på marknaden har olika förutsättningar att bedriva spel och lotterier. De statligt ägda och styrda spelbolagen har genom koncessioner haft bättre förutsättningar och därmed konkurrensfördelar gentemot folkrörelserna. Sedan ett antal år tillbaka har dessutom utländska/privata spelbolag tagit sig in på markanden och satt sina egna regler vad gäller spelformer, återbetalningsregler och marknadsföring. Folkrörelserna lever fortfarande efter en lagstiftning som har sitt ursprung från slutet av 1930-talet och är begränsade till att bedriva lotterier med max 50 procents vinståterbetalning.
Genomförs spelutredarens förslag kommer folkrörelserna att bli de stora förlorarna. Det är viktigt att ny lagstiftning leder till klarare spelregler för marknadens aktörer och skapar goda förutsättningar för folkrörelserna att långsiktigt finansiera sin verksamhet genom att själva bedriva spel och lotterier. Det är i huvudsak två frågor som är viktiga för folkrörelserna för att långsiktigt kunna bedriva spel och lotterier och därmed finansiera den allmännyttiga ideella verksamheten.
- Vi vill ha likvärdiga och konkurrenskraftiga förutsättningar att bedriva interaktiva spel i nya medier. I huvudsak vill vi kunna erbjuda våra kunder digitala lotterier och Bingospel med högre vinståterbetalning.
- Vi tycker det är olämpligt att Statens eget bolag kopierar folkrörelsernas spelformer, försäljningskanaler etc, i syfte att konkurrera ut folkrörelserna från spelmarknaden.
Istället för bättre förutsättningar att bedriva interaktiva spel, föreslår utredaren att allt interaktivt spel inom nya medier ska överföras till Svenska Spel. Det innebär att folkrörelserna utestängs från framtidens spelmarknad, d.v.s. interaktiva spel på exempelvis Internet. Genomförs förslaget kommer det dramatiskt att påverka folkrörelserna möjligheter att långsiktigt finansiera sina verksamheter genom spel och lotterier.
Vi delar utredarens uppfattning om att vissa spel bör ligga i ett monopol. Det är rimligt att kasino och spelautomater drivs i ett eget bolag med restriktiva marknadsföringsregler. Folkrörelserna har dock en lång tradition av att bedriva bingo och lotterier. Oavsett distributionskanal, fysisk eller digital, måste folkrörelserna även fortsättningsvis ges möjlighet att fortsätta med det.
Folkrörelserna har, i motsats till andra aktörer, sina egna medlemmar som ständigt bevakar att lotterier och bingospel hanteras och marknadsförs på ett för den enskilde lotteriköparen och samhället seriöst sätt. Om samhället önskar tydligare regler och direktiv för de mest problematiska spelen, är folkrörelserna de första att villigt följa dessa direktiv. Det går inte att utestänga folkrörelserna från det som är framtiden - interaktiva spelformer på exempelvis Internet. Folkrörelserna var redan för ett antal år sedan initiativtagare till arbetet att motverka spelberoende och ser därför med tillfredsställelse på att utredaren behandlar forskning och spelberoendefrågor som en viktig del i utredningen.
Folkrörelsernas spel och lotterimarknad är sedan många år lotterier med varuvinster, prenumerationslotterier och bingo. Nu erbjuder Svenska Spel Trisslotten för prenumeration och har kopierat folkrörelsernas affärsmodell med försäljning i folkrörelserna. Därutöver har man genomfört en mindre lyckad bingosatsning. Svenska Spel ger sig in i denna konkurrens med en överlägsen kapitalbas som i huvudsak är skapad genom det monopol man har inom flertalet spelformer.
Det kan aldrig vara statens uppgift att konkurrera ut folkrörelser från den svenska spelmarknaden!
Spelutredaren öppnar för tre olika alternativa vägar i förslaget. Under ett 10-tal år har utländska/ privata operatörer, via Internet, agerat på den svenska spelmarknaden. Några av bolagen har skaffat sig en stor marknad och upplevs av kunderna som ett bra alternativ. A-lotterierna menar att dessa bolag måste ges en legal möjlighet att verka i landet. Det är den enda vägen att gå om man önskar en långsiktig stabil marknad med, över tiden, givna villkor för marknadens aktörer.
Vår uppfattning är att licenssystemet bör utformas tillräckligt attraktivt så att de privata bolagen avstår sin nuvarande linje och istället inordnar sig i den reglering som följer av ett licenssystem. Ett antal licensbolag på den svenska marknaden som följer regleringen, tar ansvar för spelsociala frågor och betalar skatt i landet är avsevärt bättre än nuvarande förhållande. Vi är inte helt säkra på att utredarens förslag, med att erbjuda bolagen vadhållning på sportspel, är tillräckligt för att de ska avstå från nuvarande sätt att verka i landet.
Vi delar utredarens uppfattning om att de farliga spelen bör hanteras i särskild ordning och motsätter oss inte att kasino och spelautomater läggs i ett monopolbolag. Ska Staten driva såväl konkurrensutsatt spelverksamhet och spel där det råder ett monopolförhållande är det dock vår uppfattning att detta ska ske inom ramen för två olika bolag. Tidigare erfarenheter avskräcker, bara misstanken att överskott genererade inom monopolaffären används i den konkurrensutsatta verksamheten gör att det är ett absolut krav att dessa verksamheter tydligt skiljs åt.
Som vi tidigare nämnt anser vi dock att folkrörelserna ska få bedriva interaktiva lotterier och bingo. Det är traditionell folkrörelseverksamhet och ska folkrörelsernas verksamhet även framgent kunna finansieras via spel och lotterier är det en nödvändighet att folkrörelserna får möjlighet att verka inom spelmarknadens tillväxtområden.
I lotteriinspektionens redovisning av spelmarknadens utveckling för 2008 skriver man:
"Spelmarknaden i dag kännetecknas av en stark utveckling av onlinespel. Den här rapporten fokuserar därför i första hand på spel och lotterier online".
Lotteriinspektionens inledning på verksamhetsrapporten 2008 understryker att spelmarknadens tillväxtområde är onlinespel. Det är utomordentligt viktigt att även folkrörelserna får finnas på denna marknad.
Mycket av utredarens förslag bygger på att den nationella gränsen ska kunna stängas genom blockering av IP adresser och att stoppa banktransaktioner. Redan samma dag som spelutredningen presenterades ifrågasattes denna väg av företrädare för olika partier i Sveriges riksdag. Även A-lotterierna är skeptiska till att det är en långsiktig lösning. Ska vi behålla en nationellt reglerad marknad, vilket A-lotterierna absolut förespråkar, så bör man skapa trovärdighet för de aktörer som inordnar sig i systemet. Det får inte vara lönsamt att verka utan licens på samma marknad. En annan väg att nå samma effekt är att stärka främjandeförbudet i syfte att det endast ska vara möjligt för spel- och lotterier som agerar lagligt på svenska marknaden att marknadsföra sig via svenska medier.
A-lotterierna delar utredarens uppfattning om att nuvarande Lotteriinspektion måste stärkas och vi är positiva till att all tillståndsgivning ska ske från en myndighet den nya myndigheten – Spelmarknadsinspektionen. Den legala svenska spelmarknaden har i många år arbetat tillsammans i SPER, Spelmarknadens etiska råd. Medlemsorganisationerna i SPER har förbundit sig att verka inom gemensamt framtagna speletiska riktlinjer. Den erfarenhet och kunskap inom marknadsområdet som finns i branschen anser vi vara värdefull när den nya Spelmarknadsinspektionen ska forma marknadsföringsregler och menar att det finns ett värde att ge SPER en roll när det gäller såväl utformning som efterlevnad av marknadsföringsregler.
Vi ser det som en självklarhet att folkrörelserna på spelmarknaden även fortsättningsvis ska vara skattebefriade. Det är dock viktigt att det i kontrollen av lotterierna säkerställs att överskotten går till ideell allmännyttig verksamhet.
Slutligen föreslår utredaren att tillstånd ska kunna lämnas till annan juridisk person än en ideell förening och att prövningen om ett rikslotteri kan antas ge sökanden skäligt överskott ska ske med beaktande av sökandens totala lotteriverksamhet. Vi tycker att båda dessa förslag är bra. Att erhålla tillstånd i annan juridisk form än ideell förening kan dock innebära stora skattemässiga nackdelar. Ideella föreningar som bedriver lotterier i aktiebolagsform riskerar att bli inkomstskatteskyldiga. För att undvika detta, när det gäller ATG och Svenska Spel har bolagen i skattelagstiftningen undantagits skyldighet att betala inkomstskatt. En liknande lösning skulle vara bra även för folkrörelselotterier som väljer att bedriva lotteriverksamheten i aktiebolag.